n

Ovanligt lugn dag idag, började med tre timmars gymnastik,
Gympan är helt ok, där är jag bara osyndlig.
Lite jobbigt i omklädningsrummet där dem alltid ska hitta fel på mig,
Mina smala ben, sönderskurna hud eller mitt tunna hår.
Men jag har lärt mig ignorera deras blickar och skratt.
Jag är nog den enda som har idrott med två mysbyxor och en hoodtröja.
Men hur ska jag annars göra? Orkar inte höra att jag är äckligt smal och sånt.
Vi hade fotboll idag, det är bra. Jag ståd i ett hörn och låtssades vara med.
Jag tittar på när dem går in i närkamper, tre - fyra pers på en liten boll.
Äcklas av att dem rör vid varandra, skulle jag aldrig våga.
Dem skrattar med varandra, verkar ha kul.

Men jag ser igenom dem, ser hur fake dem är.

Värre på lunchrasten, när jag skulle hem en stund.
Dem sprang efter mig och började hålla på som vanligt.
Det är bara att stå kvar och vänta tills dem tröttnar.
Jag gick aldrig tillbaka till skolan efter det, fast jag hade tre lektioner till.
Jag satte mig och skrev på min bok, som jag SKA ge ut om några år,
inte för att folk ska tycka synd om mig, eller för att jag ska få medlidande,
utan för att den ska handla om MIG.