Voices in my head

Jag hör dom även när dom inte är nära.
Dom viskar så tyst så bara jag hör.
Dom säger att jag ska lida, att jag måste dö.
Att jag är värdelös och alla hatar mig.
Det gör ont att vakna på morgonen, att behöva se ljuset.
Att veta hur dagen ska bli.
Det gör så ont att leva i tystnad, att aldrig få öppna munnen offentligt.
Det är en hemlighet att jag på nätterna måste säga några ord bara för att vara säker på att jag fortfarande kan prata.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0